Hej och hejdå

Standard

Lägger 2011 års sorger bakom mej medan jag sparar alla fina stunder i mitt hjärta.

Har höga förväntningar på mej själv inför nästa år. Att jag ska fortsätta våga bejaka min glädje och inte låta svackorna förgöra mej. Att det ska bli ett fint vänskapsår, kärleksår och skrivarår.

Jag hoppas att 2012 blir året då jag vågar sätta punkt för saker och gå vidare.

Gott nytt fint, varmt och underbart år!

Sex på lika villkor

Standard

Jag vet att alla tonårsföräldrar inte vill tro att deras barn har sex, man förnekar det hellre alternativt kastar sura tysta blickar mot en stängd dörr och skambelägger något som ska vara lustfyllt och kärleksfullt.

Ingen femtonåring är mogen för sex, ingen femtonåring vet vad det faktiskt innebär på riktigt. Men det spelar ingen roll vad du som förälder säger, din tonåring kommer göra sin sexdebut alldeles för tidigt i alla fall. Det spelar ingen roll att du förbjuder dem att sova över hos sin käresta eller tvingar dem att ha dörren öppen när de är ensamma på rummet, de finns mängder av andra ställen att ha sex på och som förälder är du chanslös. Jag förstår att det är bekvämare att komma med hot, förbud eller bara ignorera det hela men jag önskar att alla föräldrar kunde komma förbi sin egen rädsla och prata med sina barn om sex. Och för all del, att skolorna går in och tar ett större ansvar och roll i den här viktiga frågan. Det är inte det biologiska faktorerna tonåringar behöver lära sig mer om, det lär man sig redan i fjärde klass och sexualundervisningen i åttonde klass är enbart en pliktskyldig upprepning av det de redan kan.

Jag önskar att mina föräldrar hade pratat med mig om sex. Verkligen pratat. De stoppade huvudet i sanden och låtsades inte om det till en början. När jag blev ihop med kille fick de panik och förbjöd oss att vara på rummet med stängd dörr och absolut inga övernattningar. Som om det hindrade oss. På nåder fick jag börja med p-piller och sex var något som var smutsigt och skambelagt.

Jag önskar att de hade lärt mig vikten av att stå på mig. Att stå på mig när något inte kändes rätt. Sex är så mycket mer än risk för sjukdomar och graviditet. Sex ska vara något fint. Ett möte av lust mellan två människor och det ska vara på lika villkor. Ett nej är alltid ett nej.
Jag kan inte säga att om mina föräldrar hade pratat med mig om detta så hade jag aldrig gått med på att ha sex jag egentligen inte ville ha, men jag önskar att de hade gjort mig mer redo för vad ett sexliv faktiskt innebär.
Om de hade gjort det, så kanske jag hade vågat skrika på hjälp den gången min pojkvän brottade ner mig i sängen, höll fast mig och fortsatte ha sex med mig trots att jag grät och sa nej eftersom det gjorde så ont. Hjälp fanns inom räckhåll men skammen och äcklet jag kände inför honom, mig själv och det som hände gjorde att jag svalde gråten och stängde allting inom mig.
Han förklarade det hela med att det var mitt fel för att jag var så skön. Han utsatte mig för detta en gång till under den tiden vi var tillsammans, sedan tog nästa kille vid.

Nästa kille som hade ett otroligt stort sexbehov och väldigt lite förståelse för när jag inte ville ha sex. Han var dessutom alkoholist och hade problem med passiv aggressivitet, vilket gjorde att jag fick välja hur jag ville ha det. Antingen så bad han mig hålla käften, frös ut mig totalt och sa inget till mig på tre dagar, vilket kändes outhärdligt eller så tvingande han sig på mig.

När han var så arg, sådär iskall och hans ögon var som tomma skal önskade jag inget hellre än att han skulle slå mig. Jag tänkte att vad som helst skulle kännas bättre än den där tystnaden, och jag var så besviken på mig själv för att jag gjort honom så arg. För jag la hela skulden på mig själv.
Och när han höll fast mig i sängen, trängde in i mig trots att jag grät och efteråt nästan svimmade av smärtor i underlivet, önskade jag bara att han skulle sluta röra vid mig, sluta tala till mig. Jag la jag skulden på mig själv igen. Vi var tillsammans i fyra år. Efter fyra års helvete fanns det nästan inget kvar av mig.

När jag träffade min man var jag så trasig både fysiskt och mentalt. Jag grät varje gång vi hade haft sex trots att jag ville vara med honom och trots att han aldrig någonsin gjort mig illa. Jag var tvungen att gå i terapi hos en gynekolog för att lära mig ta kontrollen över min kropp igen och det är först nu jag kan säga att jag njuter av sex till fullo. Jag har inte gråtit efter sex på mycket länge och det är en stor seger. Jag har kommit så långt med mig själv på många plan.

Jag önskar att man inte skjuter ifrån sig och överlåter ansvaret till skolan eller ännu värre, porrindustrin när det handlar om sex. Unga killar ser porrfilmer och tänker att så här ska det vara och unga tjejer tänker att det här är sånt de måste gå med på. Och lärarna står där med rodnande kinder och informerar om vad som händer i kroppen när man är upphetsad, angelägna om att denna kursdel snart ska vara över. Det är så in i helvete fel!

Jag har aldrig berättat för mina föräldrar om vad som har hänt. En del av mig vill inget hellre, men en större del av mig tycker att de inte behöver få veta det här om mig. Jag vet att de agerade utifrån vad de tyckte var rätt och riktigt, och det är väl så de flesta föräldrar gör. Det är bara det att de flesta föräldrar har så in i helvete fel prioriteringar.